Idag hade vi bokat en busstur ut till Cu Chi Tunnels. Under vietnamkriget anlades dessa tunnlar som är över 250 km långa av FNL. FNL, Sydvietnamns nationella befrielsefront, var en gerillarörelse som dominerades av kommunister och stred tillsammans med Nordvietnam under vietnamkriget. Tunnlarna användes som gömställe under kriget men även till vapen- och matförvaring.
Vår guide, Mr. Bin, är en välkänd guide som arbetade som översättare för USA:s trupper under tiden för kriget. Jag skulle nog vilja sträcka mig så långt som att säga att han var tokig i USA, vilket även märktes i hans information då den oftast belyste hur fantastiskt USA är och att all negativitet kring deras medverkan i vietnamkriget bara är rapparkalja. Han passade även på att uttrycka hur vackra västerländska kvinnor är. Vietnamesiska kvinnor var tydligen fruktansvärt fula och dög bara till att föda barn. Han pratade även illa om sin fru och sa att han enbart var med henne för att hon kunde laga mat. Resten av bussen skrattade åt hans daterade kvinnosyn, inte vi.
Ovan ser ni ett så kallat skyttehål som finns längst med tunneln. Här gömde sig gerillasoldaterna och kunde enkelt öppna eld mot motståndare för att sedan försvinna spårlöst ner under jorden. Marie satte sin fot jämte hålet för att man ska få en uppfattning om hur litet hålet är.
Vår guide berättade historier kring varje ställe vi stannade, dock främst ur amerikans synvinkel som tidigare nämnt. Säga vad man vill men en bra berättare var han! Bland annat berättade han varför FNL-soldaterna var bättre på skyttar än amerikanarna. De sitter nämligen på huk, med rumpan nästan nere i marken när de skjuter. För att klara av att sitta stabilt vid rekylen krävdes en väldigt bra balans. Det hindrade dem även från att bli skjutna, då motståndarna siktade som om de var stående varför kulorna gick för högt. Enligt Mr. Bean kan enbart vietnameser sitta så, detta tack vare att de har sk squattoilets (ett hål i marken).
Var 30:e meter längst med tunneln finns ett lufthål för att få in frisk luft i tunneln. De små öppningar ni ser på lerhögen ovan är gömda lufthål. Under kriget försökte USA:s trupper ha ihjäl FNL genom att kasta ner brandbomber i tunnlarna. Dock tog sig FNL-soldaterna enbart upp vid en annan utgång och branden innebar enbart att leran, av vilken tunnlarna är byggda, härdade vilket gav starkare tunnlar.
Amerikanarna skickade därefter hundar till att spåra lufthålen till tunnlarna och sprutade där in giftig gas. FNL-soldaterna svarade med att förflytta sig nere i tunnelsystemen, ta sig upp någon annan stans och sedan ha ihjäl hundarna till middag. För att hundarna inte skulle kunna finna lufthålen samlade FNL-soldaterna skräp från de amerikanska trupperna och placerade strategiskt vid lufthålen varför hundarna inte reagerade på doften.
Ett tredje försök att ha ihjäl FNL-soldaterna utfördes genom att de amerikanska soldaterna pumpade vatten ner i tunnlarna. Dock var detta inget problem då tunnelsystemet är över 250 km och vattennivån i tunnlarna aldrig blev så hög. Enligt Mr. Bean passade istället FNL-soldaterna på att duscha.
På området finns även en skjutbana där man får lov att testa att avfyra vissa av de vapen som användes under kriget. Att vandra runt på samma plats där stora delar av vietnamkriget utspelade sig och höra smattret från AK-47 som avfyrades på skjutbanan var en surrealistisk upplevelse.
Här är vår grupp på väg ner i tunnelsystemet! Det finns en del av tunnelsystemet dit de släpper ner turister. Den delen av tunneln är ca 120 m lång och varierar mellan 3-8 m under marken. Tunneln är ca 1 m bred (tidigare 80 cm men breddad för turister) och ca 1 m hög, men smalnar av ordentligt på vissa partier. Jag tog mig igenom 20 m av tunneln till första utgången och kände mig mer än nöjd (är rätt klaustrofobisk) men Marie tog sig igenom hela sträckan. Vilken adrenalinkick att krypa runt nere tunnlarna!
Kommentera